Produkt - preparat Substans - ört Indikation - behandling Frågor & svar

prostatacancer

Prostata är en körtel som finns hos män och som sitter runt urinrörets övre del alldeles under urinblåsan. Prostata producerar en vätska som bland annat fungerar som transportvätska för spermierna. Storleken av prostata-körteln är ungefär som den av en kastanj och påverkas bland annat av det manliga könshormonet testosteron och dess nedbrytningsprodukt dihydro-testosteron.

 

Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män i Sverige. Varje år upptäcks omkring 10 000 nya fall. En cell i körteln börjar av någon anledning att dela sig okontrollerat. Efter en tid har en stor mängd celler bildats och en tumör har uppstått. Tumören fortsätter att växa och kan så småningom upptäckas vid olika undersökningar. Med tiden kan tumören växa utanför själva prostatan och med hjälp av blod- och lymfkärl sprida sig till andra delar av kroppen. Där bildas så kallade metastaser eller dottertumörer. Behandlingarna mot prostatacancer går ut på att stoppa eller bromsa processen.

 

Orsaker

Man vet inte exakt vad som orsakar prostatacancer. Man vet att det krävs testosteron för att prostatacancer ska kunna uppstå. Man har även sett en något ökad risk att drabbas om andra i släkten haft sjukdomen. Dessutom finns det skillnader mellan olika länder varför man tror att det finns faktorer i miljön och livsstil som påverkar.

 

Godartad prostataförstoring

Prostata börjar ofta att växa i storlek när mannen kommer upp i medelåldern. Det beror på förändringar i nivåerna av manligt könshormon. Detta kallas godartad prostataförstoring eller benign prostatahyperplasi, förkortat BPH, och har inget med cancer att göra. BPH är i de allra flesta fall ofarligt men kan ge besvär med vattenkastningen. Det finns läkemedel som kan lindra besvären och ibland kan kirurgi vara aktuellt.

 

Är prostatacancer farligt?

Hos vissa män som drabbats av prostatacancer går tumörtillväxten långsamt och hos andra snabbt. Det är stora individuella skillnader. Det gäller också prognosen. Många kan leva ett gott liv med prostatacancer i många år och bli så gamla att de avlider av någon helt annan orsak. För andra gör sjukdomen att livet tar slut i förtid. Det går alltså inte att säga generellt hur farlig prostatacancer är utan det måste bedömas från individ till individ. Har du drabbats av prostatacancer och känner oro ska du inte tveka att fråga och diskutera med din läkare.

 

Symtom

Det kan dröja ganska länge innan en cancertumör i prostata ger några symptom. När symptomen dyker upp kan de påminna om besvären vid godartad prostataförstoring, nämligen att man behöver kasta vatten ofta, att strålen är svag, att det är svårt att starta vattenkastningen och att det droppar efter att man är klar. Ibland kan prostatacancer ge sig till känna först när cancern spridit sig till andra delar av kroppen. Smärtor i ryggen, trötthet och viktminskning är några exempel på symtom i det skedet. Dessa symtom är givetvis i de flesta fall tecken på något helt annat än prostatacancer.

 

PSA-prov

Vid hälsokontroller av män görs ibland så kallade PSA-prov. Det är ett vanligt blodprov där man kontrollerar halten av PSA – ProstataSpecifikt Antigen. Om halten av PSA är högre än vad som anses normalt kan det vara ett tecken på prostatacancer. Men förhöjda nivåer av PSA förekommer även vid urinvägsinfektioner och vid godartad prostataförstoring. Om PSA-nivåerna är förhöjda krävs ytterligare undersökningar för att hitta orsaken.

 

Hur undersöks prostatakörteln?

En vanlig metod är att läkaren känner på prostata med ett finger via ändtarmen. Läkaren kan även använda sig av ultraljud, då ett stavformat instrument förs in en liten bit i ändtarmen. Undersökningarna gör inte ont även om de kan kännas obehagliga.

Ibland tar läkaren ett vävnadsprov från prostata. Det görs genom att en tunn nål sticks in i prostata via ändtarmen. Analyser av vävnadsprovet visar om det finns en tumör eller inte.

Om läkaren tror att cancern spridit sig kan man göra en röntgenundersökning av skelettet, en så kallad skelettscintigrafi. Med hjälp av radioaktiv kontrastvätska som sprutas in i blodet framträder eventuella dottertumörer i skelettet på röntgenbilden.

 

Hur behandlas prostatacancer?

Det finns en rad olika behandlingar vid prostatacancer och vilken behandling som väljs beror på var tumören sitter, hur långt framskriden sjukdomen är, hur snabbt tumören växer, hur gammal patienten är, om cancern spridit sig osv.

Om tumören är liten och växer långsamt kan läkaren vänta med att sätta in behandling, särskilt om patienten är äldre. Patienten får istället komma på regelbundna kontroller. Om tumören börjar växa snabbare sätts behandling in.

Om behandling behövs och tumören är begränsad till själva prostata-körteln kan man i vissa fall operera eller stråla bort tumören. Ibland opereras hela prostata bort. I många fall lyckas operationen och patienten är frisk. Om tumören återkommer efter en operation eller strålbehandling kan man sätta in hormonbehandling för att hålla tumören i schack.

Om cancern spridit sig till andra delar av kroppen finns ingen möjlighet till bot. Istället försöker läkaren begränsa tillväxten och förloppet. Det görs med hormonbegränsande behandlingar.

Tumören och dottertumörer tillväxer bland annat med hjälp av det manliga könshormonet testosteron. Hormonbehandlingar går ut på att minska nivåerna av testosteron. Det kan bland annat göras med läkemedel som minskar produktionen av testosteron, genom att injicera det kvinnliga könshormonet östrogen eller genom att operera bort testiklarna där testosteron produceras. Dessa behandlingar kan tyvärr ge oönskade effekter i form av minskad sexlust och impotens. Det finns även nyare läkemedel, så kallade antiandrogener med lindrigare biverkningar, som kan komma ifråga för vissa patienter. Om patienten drabbas av impotens på grund av behandlingen finns det möjlighet att använda läkemedel som förbättrar potensen.

Vissa former av prostatacancer är inte så beroende av testosteron som andra former. I dessa fall kan behandling med cytostatika (cellgift) vara aktuell. Cytostatika ges då i kombination med hormonbehandling.

 

Att få ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer innebär en chock för många även om reaktionen kan skilja stort mellan olika människor. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med sina anhöriga, andra tycker det är jobbigt att berätta. Men tveka inte att diskutera med läkaren och ställ alla frågor du vill få svar på. Tveka inte heller om att prata om det som känns tungt och svårt. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med ProLiv, Patientförening för prostatacancersjuka.

 

Du kan ladda ned skriften Prostata-fakta som en PDF-fil här

 

Frågor och kommentarer kan sändas till Ingemar Joelsson vis e-mail. Klicka här.

 

 

 prostataman

 

 

 

« Tillbaka